Fössta åskan, fössta tosstan i juli

Idag kom sommarens första åskväder. Vi åkte och handlade när Håkan slutade och det var ju grått och mulet och man såg riktigt svarta moln uppe i fjärran, så jag sa till Håkan att det blir nog åska, för det var lite kvalmigt i luften också. Inte varmt så, men ja...kvalmigt.

Ungefär halvvägs till byn började det regna. Lite smått så där, men som snabbt övergick till ösregn och därefter till skyfall. Det formligen forsade ner och avtog bara litegrann när vi var framme och skulle bära in kassarna. Jag ville sitta kvar i bilen först, men så tittade vi på varann och så bara öppnade vi dörrarna och klev ut i plasket.
Lite småmysigt ändå.
När vi kom in fanns inga katter vid dörren som hälsade oss välkomna och ville gå ut som i vanliga fall, nej, de låg och tryckte under soffan, men Vilma kom fram efter en stund. Jag kan tänka mej att det högljudda smattrandet var skrämmande bara det.
Då blixtrade det till och kort efter small värsta åskknallen, så det låg nästan precis ovanför. Allting slocknade för några minuter, men så kom elen tillbaka igen och varade ända till nästa blixt. Då försvann elen igen, så vi fick varken kaffe eller lagad mat förrän den kom tillbaka cirka en timme senare.

Nu har vi i alla fall fått bägge delar och jag har varit ut en runda och kollat alla blommor och min lilla sådd för att se att de har överlevt hällregnet och det hade de.

Ganska skönt ändå att slippa gå ut och vattna sen.

...pionen har inte slagit ut ännu, men är nog inte så långt kvar...  😊